Mina vackra Disa!

Jag älskar någon väldigt vacker
Någon alla borde älska , om dem hade haft
äran att träffa & lära känna henne
För hon är helt galet otrolig , vacker och underbar
Hon är den finaste i hela världen
Hon är rolig , glad och väldigt smart
I hennes närhet känner man sej älskad
och man kan inte göra annat än att älska henne tillbaks
Även om allt runt omkring känns trisst och kallt
Är hon som solen
sprider både ljus , solsken och värme
Hon är en riktig vän
En fantastisk människa
En ängel
Och hon heter Disa Fanto Börjesson
Disa & Johan

Räcker det om jag älskar dej ?

- Du vet att jag älskar dej!
- Ja , vet du hur mycket jag önskar att det räckte ?
Livia LiiwaDiiva Nilsson
Jag har aldrig önskat mej kärlek förut
Jag hade utan att tvivla valt pengar , smycken eller berömmelse före det
Vad som helst , för kärlek var bara falskt och äkcligt
Det kunde ta livet av någon
eller få någon annan att leva sitt liv ensam föralltid
Då hade kärleken förstört dens liv också
precis som dem som dog
Livia LiiwaDiiva Nilsson
Jag skulle kunna fråga dej om det
räckte att jag älskar dej ?
Du hade svarat ''ja''.
Men det hade inte förändrat nånting
Så sanningen är väl att det inte räcker
Våran kärlek är inte tillräcklig
Inte stark nog
Eller så var vi kanske inte bara gjorda för varann
Det var bara nåt fjantigt vi önskade
Kanske för att hålla fast vid nånting
Kanske för att hålla oss vid liv
Livia LiiwaDiiva Nilsson
Om vi låtsas att det räckte
Att vi älskade varann
Kanske hade det då fortfarande varit vi
och våra liv som redan ändrats så mycket
kanske det skulle bli nåt mer av
Vi var kanske på väg längre än vi trodde
Högre än vad någon annan nånsin tänk om oss
Men vem vet
Kanske hade vi bara dragit ner varann djupare och djupare
Sakna men säkert
Utan att nån av oss såg det
Och tillslut skulle allt som var kvar
vara två döda , tomma  kroppar
En pojkes och en flickas
Liggandes på marken
Medans vi såg där ovan ifrån att våra barn fann oss
Döda , tillsammans
Och den bilden hade aldrig lämnat deras huvuden
Var det därför det blev som det blev ?
Var det därför våran kärlek inte räckte för att hålla ihop oss
Kanske
Kanske inte...

Trasig ängel...

Jag är en ängel utan vingar
Med glorian på sne
Tindrande små ögon
Min uppgift är att le
Älska mej eller hata mej
Gör som du vill
Jag behandlar dej så som du behandlar mej

Livia LiiwaDiiva Nilsson

Innan dej skrämde döden inte mej

Svart är
Ingen färg
Det är så
Man Känner
Sig
Tom är
Ingenting
Och det var
Tomt
I mig
Innan dig
Var döden
Nåt som
Trösta
Mig
Innan dig
Skrämde
Inte döden
Mig
Livia LiiwaDiiva Nilsson (och Alex)
Nu är jag
ensam igen
Och ingenting
kan få mej
att stanna
Allt för mycket
vill att jag
ska
Jag behöver
komma bort
Bort från allt
Bort från
mej

Hur säger man adjö föralltid ?

Inom mej lever ni kvar , allihop
Ni finns där hos mej
dag som natt
Jag försvarar er till varje pris
och vissa nätter är ni hos mej
Jag får se era vackra ansikten igen
Ni skrattar och ler
Han kysser mej
och jag inser hur mycket jag saknar honom
Hon ger mej en puss på kinden , berättar att hon älskar mej
och just då känner jag att hon finns kvar
men jag vet också att vilken sekund som helst
vaknar jag och hon är borta , död
Hon ser på mej , ser stolt ut
som om jag har gjort nåt bra
Hon lugnar mej och lovar att jag ska få följa med henne bort
Bort från all skit , där vi får vara tillsammans
Hon och jag , min extra mamma
Men så ger hon mej en kram ,utan att säga ett enda ord
och då vaknar jag och hon finns inte kvar...
Livia LiiwaDiiva Nilsson
Jag vet att ni är borta
Inte längre kvar på jorden
Att det aldrig kommer bli något vi igen
Men hur i hela världen säger man adjö föralltid
till dem man älskar mest ?
Hur förklarar man för sej själv att man blivit övergiven och ensam kvar ?
Hur ska man kunna inse att drömmar förblir drömmar
och att änglar förblir änglar ,
ni kommer inte trilla ner
eller tappa era vingar
Livia LiiwaDiiva Nilsson
Jag vill göra er stolta
Skryta med era namn ,
vilka ni var
Allt ni gjort för mej ska världen någongång få veta
Men hur jag än anstränger mej vågar jag inte släppa taget om er
Det går inte
Jag kan bara inte göra det
För jag vill inte förlora er , helt
Mer än vad jag gjort
Jag vill att ni ska komma till mej då och då
i mina drömmar
Berätta hur ni mpr , vara nära mej
Och jag ska säga till er
hur otroligt mycket jag älskar er
Ni måste veta att jag gör det
Ni måste veta att ni var en stor , väldigt betydelsefull del av mej
Och jag vet inte hur jag ska kunna säga adjö , någonsin
Lär man sej ?
Kommer tiden då jag är redo och klarar av det ?
Eller är det som jag tror
Man dör inte när ens liv tar slut ,
Man dör först när man glöms bort
Livia LiiwaDiiva Nilsson
Fast jag lovar och svär
På heder och samvete
att ni i så fall aldrig kommer dö
För jag ska aldrig glömma er
Inte för än vi träffas igen och får vara tillsammans
I en helt annan värld
Bara vara vi igen...
R.I.P
Elias
Emily
Sonja
Jag älskar er

Jag orkar inte mer...

Gråter onsynliga tårar
Låtsas att jag ler
Men ensam i mörkret viskar jag
''Jag orkar inte mer''
LiiwaDiiva (2008)

Lillasyster - Så jävla bra

Jag ligger i sängen som tusengånger förut,
ända skillnaden nu, är att det verkligen är slut.
Tankarna tar fart, likt ett kaos i en storm.
Onda tankar och fina minnen blandas i en tromb

En bomb har smält av och på utsidan ses svettningar
för nu står jag i ledet av föredettingar
känslostyrda kedjor håller fast mig i sängen
jag vill bara ut, men någon spänner läderrämmen

Är fängslad i en värld,
fångvaktaren är jag.
Finns ingenting kvar.

Du det är över nu
och all våran tid är slut.
För det finns inget kvar,
finns inget kvar.

Du det är över nu
och det känns galet sjuk.
Jag mår så jävla bra, mår så jävla bra.
Bra, bra, bra,
Mår så jävla bra,
bra, bra, bra...

Jag har slutat att känna, fast än det fortfarande känns.
Du är ändå min stora kärlek fast det fucking bränns.
Tårarna kan komma trots att veckor blivit år,
kan fortfarande känna din hand på mitt lår.
Jag skakar vid tanken av att du tillhör någon annan.
Kommer alltid funderat på hur det blivit om du stannat.
Timmar blir veckor tills tiden försvinner,
tårar blir tankar tills krimeringsugnen brinner.

Är fängslad i en värld,
fångvaktaren är jag.
Finns ingenting kvar.

Du det är över nu
och all våran tid är slut.
För det finns inget kvar,
finns inget kvar.

Du det är över nu
och det känns galet sjuk.
Jag mår så jävla bra, mår så jävla bra
Bra, bra, bra.
Mår så jävla bra.
Bra, bra, bra...

Men nu är det bara så många minnen kvar.
Du var så underbar, så jävla fin
Nu är det slut och det finns inget kvar.
Nu finns bara jag.
Var det dig eller mig det var fel på?

Du det är över nu
och all våran tid är slut.
För det finns inget kvar,
finns inget kvar.

Du det är över nu
och det känns galet sjuk.
Jag mår så jävla bra, mår så jävla bra.
Bra, bra, bra,
Mår så jävla bra.
bra, bra, bra...

Mår så jävla bra
bra, bra, bra,
mår så jävla bra,
bra, bra, bra...

Jag tar det jag vill ha!

Inget hindrade dig
Du tog allt du kunde från mig
Jag blev kvar i askan så svag
Jag var din slav
Men jag reste och fann
Nya vägar att ta mig fram
Jag har vaknat åter till liv
Nu är jag fri
Nu står jag här
Vet vem jag är
Jag tar det jag vill ha
Jag tar det natt och dag
Nu står du på tur
Jag tar det när jag vill
Och sedan en gång till
Här kommer jag
Jag tar det jag vill ha
Jag tar det natt och dag
Ge mig allt
Jag tar dig här och nu
Du ska få se det du
Jag gör som jag vill
Jag tar det jag vill ha
Jag tar det jag vill ha
Inget står i min väg
Jag bestämmer allt på min färd
Här är jag en drottning med stil
Här är mitt liv
Nu står jag här
Vet vem jag är
Jag tar det jag vill ha
Jag tar det natt och dag
Nu står du på tur
Jag tar det när jag vill
Och sedan en gång till
Här kommer jag
Jag tar det jag vill ha
Jag tar det natt och dag
Ge mig allt
Jag tar dig här och nu
Du ska få se det du
Jag gör som jag vill
Jag tar det jag vill ha
Jag tar det jag vill ha
Nu står du på tur
Jag tar det när jag vill
Och sedan en gång till
Här kommer jag
Jag tar det jag vill ha
Jag tar det natt och dag
Ge mig allt
Jag tar dig här och nu
Du ska få se det du
Jag gör som jag vill
Jag tar det jag vill ha
Livia LiiwaDiiva Nilsson

Det går inte att gå igenom livet utan att såra någon

Att bli sårad eller sviken gör så fruktansvärt ont
Men det gör minst lika ont att såra någon man älskar
Trots att det kommer bli s förr eller senare
Hur man än vrider och vänder på saker och ting
För vi är inte mer än människor
och människor gör fel
Och vi kan varken styra över hur vi känner eller någon annan
Jag vet en underbar kille som en gång var min bästa vän
Men efter ett par månader vågade han berätta för mej hur han verkligen kände
och jag hade inte alls samma känslor för honom  , även om man ville
Det slutade med att vi nu aldrig ses
för han tycker det gör för ont
och jag förstår honom verkligen
Och det sista i hela världen jag ville va att såra han
För just då betydde han mer än allt annat för mej
Så att inte såra nån e omöjligt , men gör det så försiktigt som möjligt
Förr eller senare hamnar du i en siutation där du inte har nåt val
Stå då för valet du gör , hur hårt den andra personen än tar det
Men gör det på ett snällt och smidigt sätt
Livia LiiwaDiiva Nilsson
Den finaste jag hade i mitt liv sårade mej på det mest
hänsynslösaste och elakaste sättet som finns
Bli aldrig lika dålig som henne
Jag lovar er människor , ni kan bättre!

Flickan i min spegel

Hon ler , försöker se bra ut
Men leendet är falskt och hon är värdelös på att dölja det
Fast hon tror att ingen ser det
Flickan i spegeln vill vara vacker
Döljer den hon är bakom massa spackel
Foundation, puder , mascara och ögonskugga
Tar på rött läppstift och målar naglarna
Borstar håret , plattar det
Försöker se fin ut
Bli nöjd
Men det blir hon aldrig
Vad hon än gör
Och hennes osäkerhet skriker och speglas i hennes ögon
Hon klär upp sig
Fina kläder , höga klackar
Hon får dem finaste komplimangerna
Men kan inte ta åt sig
Flickan bantar , färgar håret
Ändå lyckas hon ldrig dölja sitt sanna jag
Det lyser igenom
Jag säger n¨got snällt till henne ,
som att håret ser bra ut , kläderna är snygga
sminket är fint
Hon skrattar rått åt mej
Frågar när jag ska ge upp
sluta försöka vara vacker
Och inse att jag ldrig blir bättre än så här

Livia LiiwaDiiva Nilsson