Om du ser eller tror att ett djur far illa ska du göra en anmälan till djurskyddshandläggaren hos din länsstyrelse. Du kan också göra en anmälan till polisen som vidarebefordrar anmälan till Länsstyrelsen om de inte själva har möjlighet att handlägga ärendet.

Djurskyddet Sverige saknar befogenheter att ingripa

Djurskyddet Sverige är ingen myndighet och har därför inte befogenheter att gå in i enskilda ärenden. Du kan dock vända dig till organisationen för stöd och råd.

Anonym anmälan

En anmälan kan göras anonymt. Länsstyrelsen har skyldighet att utreda anonyma anmälningar till skillnad från polisen. Nackdelen med en anonym anmälan är att det kan vara svårt för den som utreder ärendet att gå vidare. Det är ibland nödvändigt att någon kan vittna om vad de har sett och upplevt samt att det finns dokumentation om händelseförlopp, tidsangivelser med mera.

Vanligt händelseförlopp

Om en djurägare inte sköter sina djur enligt djurskyddslagstiftningen kan myndigheten besluta om omhändertagande, djurförbud eller annan åtgärd. Det vanligaste är att en anmälan om exempelvis vanskötsel kommer in till Länsstyrelsen eller Polisen. Ofta är det en granne, anhörig, annan privatperson eller djurskyddsorganisation som anmäler att djur missköts eller plågas. Myndigheten utreder anmälan och fattar utifrån vad som framkommit ett beslut. Det kan vara ett beslut om att djurägaren ska ordna med vindskydd för sina djur, reparera hundgården, att djuren omhändertas eller att djurförbud meddelas. I vissa fall görs även en åtalsanmälan, det vill säga ärendet skickas vidare till en åklagare som utreder om det finns grund för att väcka åtal för brott. Om utredningen resulterar i att åtal kan väckas, är det slutligen domstol som avgör målet.

Vad säger lagen?

I djurskyddslagstiftningen står hur djur ska vårdas och behandlas. Djur ska bland annat behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande, ges tillräckligt med foder och vatten, hållas i en god miljö som ger dem möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Djur får inte överansträngas eller hållas bundna på ett plågsamt sätt. En djurägare som inte respekterar dessa regler kan dömas för vanvård eller djurplågeri.

"Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot djurskyddslagen." (Djurskyddslag (1988:534 36§).

Frustrerande händelseförlopp

Den som anmäler brott mot djur kan ofta känna en frustration över att ingenting händer med djurägaren eller att det tar för lång tid innan till exempel djuren omhändertas. Trots detta är det viktigt att den enskilde individen fortsätter att göra anmälan när han/hon misstänker eller bevittnar att djur vanvårdas och plågas. Dels talar det ofta för att djurägaren faktiskt gör sig skyldig till brott om flera anmälningar angående samma djur /ägare kommer in. Dels är det viktigt för myndigheten, som ofta har mycket små resurser tillsatta för djurskyddsärenden, att visa på att mer resurser behövs.