Hela hennes skolgång jar hon kämpat sej igenom
Hon är en fantastisk och underbar tjej
Jag ser hennes smärta

Jag ser vad dem har gjort med henne>
Hon är trasig, förstörd
Varför ska så dåliga saker hända så fina och bra människor ?
Hon förtjänar allt

Allt och så mycket mer

Hon förtjänar att få chansen att må bra
Att folk ska sluta klaga och trycka ner henne

Hon är stark , starkare än vad hon tror
Men nu för tre veckor sedan orkade hon inte mer

Hon klarade sej

till sin stora förtvivlan
Hon kände sej efter alla dessa år att det inte fanns någon annan lösning

Jag är inte berädd att förlora henne

Jag vill ladrig släppa taget
Hon är lik mej , på många sätt

Och jag vet hur ont det gör varenda dag

Våra monster lever kvar inuti oss

Dem lämnar oss aldrig

Mobbarna växter upp , kommer förmodligen på att dem varit svin och idioter

och ångrar sej

Men det hjälper inte oss en sekund

I våran verklighet och mardrömmar

Lever dem vidare imon oss

Vi släpps aldrig fria
Vi tvingas leva med det varje dag

År efter år

Hon visar styrka och mod

Men är inte mer än människa

Vi bestämmer inte vad vi känner

Vi kommer inte över saker för att tiden går...

Och man lär sej inte leva med svårigheter bara för att någon säger att vi kan släppa det