Tack för att du aldrig dömmer mej

Aldrig ser det som att jag sviker när jag inte orkar

Tack för att du tror på mej

För att du ser mer än vad alla andra ser

Jag älskar dej , otroligt mycket

Och jag vet att du vet det

Jag behöver aldrig tvivla på dej

Du tar emot mej när jag faller

Håller mej hårt i dina armar

Stöttar mej

när mina sjukdommar har förstört saker

Ingen anann mer än du vet hur jag fungerar

Jag tror ingen av oss förstår det egentlingen

Men vi vet vad som händer

Vi vet hur det går till

Skulle jag någongång få reda på varför

Kunde jag kanske börja ändra på det

Men dem som aldrig ser

aldrig förstår

Vill jag bara säga

att jag har ganska allvarliga sjukdommar

och även om vi försöker att se bortanför dem

Finns dem alltid där , dem är en del av mej

Jag kommer aldrig bli som du

Jag kommer aldrig tänka som dej

Fungera som dej

Vara som dej

Jag kommer förmodligen aldrig bli bättre än så här

Tyvärr.

Det finns inte så mycket jag kan göra åt det

Inte ni heller.

Men jag sörsöker ,

ska ni veta...