Jag är så förbannat trött på mej själv

Jag säger så mycket
Men det händer så lite
Under en tid klarar jag av att vara aktiv , träffa folk
festa , hitta på roliga saker och allt sånt där som man egntlinge vill
Men så faller jag sönder , inuti
Och på något sätt isolerar jag mej i mej själv
och i Alex
För hos honom vet jag att jag får trygghet
Jag kan känna mej lungt
Jag vet att inget jag vill ska hända kommer ske
Allt kommer vara precis som jag vill ha det
Precis tillräckligt för att jag ska orka med
Det negativa med detta är att jag sårar andra
och jag vet att vissa tar det personligt
Men det är så jag fungerar , eller inte fungerar alls
Jag ska få hjälp för detta
Någon ska komma på varför jag är som jag är
Varför jag låter det bli så
fast för mej känns det som att jag inte har något val
Jag vet att ni inte fattar
Bara Alex kan va nära att förstå
Folk säger vad dem känner - inget fel med det
Fast det får mej alltid bara att må sämre
orka mindre
och undvika den situationerna
Men jag är så förbannat trött på mej själv
för att det alltid blir så här
ni kommer aldrig förstå
Aldrig någonsin
Så fortsätt vara arg på mej ist , jag förstår er!
Men bara så ni vet
Jag kommer inte orka allt detta för evigt

fucking ego
Jag faller mer och mer för varje dag
Tillslut finns inget mer än det ni sa kvar



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback