Allt var så mörkt
Att var så trist och grått
Jag levde i ett brinnande helvete
styrt av Satan själ
Jag förstår inte hur man kunde må så dåligt ,
men jag var ju van
Samtidigt visade jag upp en styrka som jag själv inte kan förstå
Vart kom den ifrån ?
Hur orkade jag gå runt och skatta och le
Vad var det som gjorde mej så stark ,
att jag överlevde utan hjälp
När allt var allt annnat än bra ?
Kommer jag kunna få tillbaka den styrkan
Eller handlade allt bara om att jag stängde av
Gömde mej så djupt inne i mej själv att jag inte kunde känna nånting
Hur kommer jag dit igen ?
Jag ångrar att jag inte stannade där
Där allt såg så bra ut , utifrån
Medan jag långsamt och smärtsamt hade ihjäl mej själv inifrån