son jag hatar

helt ofattbart mycket

Hon sårar folk , främst sina vänner

Och sånt är ta mej fan det värsta jag vet

Jag litar på henne , ibland

Vilket jag ofta får ångra

Precis som andra

Hon gör dem flesta besvikna

Trots det , av nån konstig anledning , blir hon alltid förlåten

Jag försöker att inte bry mej

eller låtsas oberörd

Men innest inne vet jag att hon inte är bra för någon

Jag vet hur det kommer bli

Och någon blir alltid sårad

Kanske mest jag

Så vad får mej att hänga fast vid henne ?

Att förlåta henne gång på gång ?

Vad får mej att tro på att hon egentligen menar vad hon säger

När hon ber om ursäkt ?

Kanske för att jag ser i hennes ögon

Hur rädd hon faktiskt är

Att hon vill mena allt

Hon är ärlig ,

inget fel med det kanske

Säger oftast som hon tycket

och skiter egetnliogen i vad andra säger

Fast , helt självklart , så tar hon åt sej

Hon lyssnar

tillochmed förstår

Men även om ärlighet varar längst kan sanningen göra ont

Det finns så mycket som jag hatar med henne

som jag inte kan formulera till ord

Men jag vet

helt säkert

att hon aldrig vill göra någon illa

För den tjejen är jag