Den som behöver en presentation – karriär, hits, und so weiter – av Thåström behöver också antingen a) ett visum till musiksverige, b) puberteten eller c) en barmhärtig lobotomi i markoolio-loben. I ett Sverige kvaddat av melodifestivaler, pekbokspop och bräckliga partyhits är Thåström sannolikt svaret på de flesta av dina frågor. Vilken annan sångare kommer i närheten av hans meritlista? Vem har skrivit fler sånger du sjunger när du verkligen behöver dem? Vem annars gör spelningar som så förbehållslöst vägrar vara bara spelningar, som blir väckelsemöten för det som aldrig får domna? När vi talar om Thåström använder vi ord som integritet, heder och passion. Det är lätta ord, använda för ofta. Men den som varit på en av Thåströms spelningar vet, djupt och säkert, vad de orden verkligen betyder. Nödvändig musik har alltid puls och ett hjärta har alltid rätt.

Till Way Out West kommer Thåström med fullt band (och bandmedlemmarna är legender i egen rätt, med all rätt) och fullt fokus. Förvänta er skrammel och skörhet, förvänta er skräp och skönhet. Och vet att Thåström – sjungande, mässande, avgrundsviskande - kommer att överträffa era förväntningar. För undergångens lyckliga bard, den rastlöse man som präglat in vrede, vemod och granithårda (men aldrig, aldrig kalla) texter i fler människor än någon annan modern svensk låtskrivare – den mannen är en sångare vars like du inte hittar på den här sidan Freddie Wadling.

2011 skriver Thåström nya låtar – räkna med att mannen som aldrig står still kommer att slå er lyckliga med häpnad ännu en gång. 2011 gör Thåström bara en spelning – räkna med att den enda riktiga rockikon Sverige har kommer att ge allt och ta resten. 2011 finns det bara en festival som kan matcha era skyhögt ställda förväntningar – och räkna, kära vänner, med att Way Out West kommer att överträffa dem.