Vi levde egentligen inte
Inte på riktigt
och allt vi gjorde betydde ingenting
Förutom det vi gjorde för varann
Vi hade bara oss , livet och döden
Livet hade vi tröttnat på likaså oss själva
Vår vardag var att balansera på broar , gå på järnvägen
och sitta där o vänta in våra tåg
Jag visste faktiskt inte att det fanns nån annan värld
Det tror jag inte du heller gjorde

Vi lekte med döden , för han var vår vän
När vi skulle bli för svaga skulle han visa oss vägen hem
Allt det vi gjorde var vackert och bra
Så blir det när två barn står ensamma kvar




Vi mot världen


När jag var svag höll du mej i handen
Du hjälpte mej på fötter igen
När du var ledsen tröstade jag dej
När vi ville dö lekte vi med rakblad och knivar
Ingenting spelade ju nån roll...