Ni anar inte hur svårt det är att stå emot




Jag är så nära att falla tillbaka
Jag vill inte egentligen eller.. ?



Tankarna finns , det kommer dem alltid göra
Jag önskar att dem kunde försvinna nångång
Men jag vet attt det inte är så
Jag är rädd för mej själv
Jag vill inte göra fel igen
Jag vill inte förstöra
ch jag vill inte svika er en gång till
Jag gjorde er tillräckligt ont i så många år
Men jag lever med det runt omkring mej
Och ärligt talat
dem säger att man mår bättre sen
Jag gör faktiskt inte det
Jag får ångest när jag äter
Kvällningar av bara tanken på hur min kropp ser ut
Jag känner mej bara fet , så ska det väl ändå inte vara ?

Jag vill bara trivas med min kropp
är det så konstigt?